Ledare
Jesse Jackson blev ingen ikon – kanske var han för mycket människa
Erik Helmerson: Bara döden fick honom att ge upp dragkampen om USA:s själ
Jesse Jackson med pastor Martin Luther King, 1966.
Larry Stoddard/AP
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Kanske hade Barack Obama aldrig blivit president om det inte vore för Jesse Jackson.
Baptistpastorn Jackson, som avled på tisdagen i en ålder av 84 år, var bara den andra svarta amerikan någonsin som kandiderat nationellt till presidentposten. Han gjorde det två gånger, 1984 och 1988, och kom närmare en nominering än vad de flesta anat. Det dröjde ytterligare tjugo år, till 2008, innan Obama verkligen valdes.
Jesse Jackson hade mycket som hade kunnat göra honom till samma ikon som Obama blev. Han reste och demonstrerade med Martin Luther King, pastorn som mördades år 1968. Han stod för en radikal kristendom, omöjlig att skilja från social rättvisa och kamp mot rasism och fattigdom.
Men Jackson var aldrig någon obefläckad hjältegestalt, aldrig okontroversiell. Redan Martin Luther King reagerade på hans starka ego och hans vilja och förmåga att hamna i rampljuset.
Den kanske största skandalen i hans politiska karriär inträffade i början av den första presidentkandidaturen. I samtal med några svarta reportrar använde Jackson, i tron att han skulle slippa citeras, ett starkt antisemitiskt uttryck för att beskriva New York och dess judiska invånare.
För detta fick han stöd av den svarta radikala muslimska ledaren Louis Farrakhan, ett stöd han kanske inte efterfrågade men inte heller verkade vilja ta riktigt avstånd från.
Vi är ännu inte i himlen.
Jesse Jackson fick också en utomäktenskaplig dotter, och han hamnade i konflikt med Barack Obama som han påstod ”pratade överlägset med svarta”.
Man ska inte förtiga hans missgärningar, men inte heller låta dem ogiltigförklara allt som Jesse Jacksons arbete inneburit framför allt för USA:s svarta. Det finns få perfekta människor, få änglar – vi är ännu inte i himlen. Även om Jackson under sin politiska karriär gjort sig skyldig till svårförlåtligheter var han närmast just en ängel i jämförelse med den som nu sitter i det Vita hus som Jackson aldrig nådde.
”Det pågår en dragkamp om USA:s själ”, sa Jackson när Trump var nyvald första gången. I den kampen var det bara döden som kunde få honom att släppa taget.
