Ledare
Modellen trojka med chef kanske är en god kompromiss för EFK
Erik Helmerson: Men betyder utnämningen att kyrkan får en ledare eller tre?
Linnea Åberg och de två två biträdande missionsdirektorerna, Magnus Alphonce och Markus Sand, ska väljas på EFK:s kongress i maj.
Privat
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Med Linnea Åberg får EFK en ledare som är driven och som har ett stort hjärta för missionen såväl i Sverige som utomlands. En medveten teolog som också är en god förkunnare.
Styrelsens förslag innebär att samfundet också får en ledare i stället för som tidigare två. Strax under Linnea Åberg är dock förslaget att Magnus Alphonce och Markus Sand blir biträdande missionsdirektorer. ”Trion kommer att fungera som ett ledarteam för EFK”, skriver kyrkan i ett pressmeddelande.
I en programförklaring från styrelsen slås fast att en missionsdirektor ska ”lyfta blicken, återupptäcka rörelsens missionella kallelse och nybyggaranda, fördjupa samarbetet med församlingarna och prioritera entreprenörskap, sändande och satsningar på barn och unga.” Det är ett brett anslag som förhoppningsvis bidrar till att motivera tre personer i ledande ställning.
I en text från november slår ledarsidans Øyvind Tholvsen fast att nytestamentliga perspektiv alltid måste finnas med när trossamfunden väljer ledare:
”Det är värt att notera att församlingsledare i Paulus brev och i Apostlagärningarna främst nämns och adresseras i plural; som en grupp”, skriver han. ”Slutsatsen torde vara att ledarskap ur ett nytestamentligt ljus bör ses på som något som en grupp utövar tillsammans. … Det framgår kanske tydligast i Efesierbrevet kapitel fyra där olika ledarfunktioner beskrivs med en gemensam uppgift.”
Kanske är EFK-styrelsens förslag – trojka med chef – en god kompromiss.
Tidigare, i våras, varnade ledarskapsexperten Josefine Arenius i Dagen för otydlighet, krångel och tröghet i organisationer med delat ledarskap: ”Den som leder som ytterst ansvarig i en organisation behöver ha mandat att fatta snabba beslut, leda med enkelhet och sätta sin prägel på organisationens arbetssätt.”
Kanske är EFK-styrelsens förslag – trojka med chef – därmed en god kompromiss. Och kanske är ändå det allra viktigaste att det kommande styret, liksom alla kyrkliga ledare, på djupet inser att de är Guds tjänares tjänare.
