Felicia Ferreira:
Uppsala visar vägen för civilsamhället

Felicia Ferreira Felicia Ferreira

Dagens chefredaktör.

Upsala Nya Tidning har rapporterat att Uppsala kommun efter en två år lång rättsprocess fått rätt att reservera upphandlingen av äldreboendet Ferlin för idéburna aktörer. Vann gjorde Ersta diakoni. Domen innebär i praktiken att kommuner alltså kan utesluta vinstdrivande bolag och rikta upphandlingar till organisationer utan vinstintresse.

Kammarrättens beslut är dock betydligt större än ett äldreboende i Uppsala.

Svensk välfärdsdebatt har länge varit låst i en falsk motsättning: offentlig regi eller drift via privata bolag. För den som är kritisk till vinster i välfärden har slutsatsen allt som oftast blivit mer verksamhet i offentlig regi. För den som försvarar valfrihet har svaret blivit marknad.

Men det finns ett tredje alternativ: civilsamhället.

I dag drivs 77 procent av vår gemensamma, offentligt finansierade, välfärd av kommuner och regioner. Knappt 20 procent drivs av kommersiella bolag. Endast tre procent är idéburen, enligt intresseorganisationen Famna. Jämfört med övriga Europa är den siffran anmärkningsvärt låg. I Tyskland uppgår andelen idéburen äldreomsorg till över 40 procent, och i grannländerna Norge och Danmark är andelen också betydligt högre här.

Att det ser ut som det gör i Sverige är givetvis inte en naturlag. Det är ett resultat av politiska vägval.

Erstadirektorn Stefan Nilsson har bland annat i UNT beskrivit hur idéburna aktörer har svårt att hävda sig i traditionella prisupphandlingar. De saknar aktieägare med kapital och kan inte konkurrera genom att pressa marginaler på samma sätt som stora vårdbolag. Lite förenklat skulle man kunna säga att marknaden vinner om upphandlingarna utformas på marknadens villkor.

I svaret på hur samhället bör forma framtidens välfärd finns en viktig principiell fråga: Är det verkligen neutralitet att behandla alla aktörer lika, oavsett ägarform och drivkrafter?

Ersta diakoni får fler äldreboenden

Detta handlar dock inte om att romantisera det idéburna. Det är inte så enkelt som att kvalitet avgörs av organisationsform. Men det behövs fler organisationer som tack vare andra drivkrafter återinvesterar överskottet i kärnverksamheten. De är dessutom ofta värderingsstyrda arbetsgivare och kan mobilisera frivillighet och lokalt engagemang på ett sätt som varken kommuner eller koncerner alltid förmår eller ens bryr sig om.

Dagen kunde häromåret kartlägga över 40 kristna senior- och äldreboenden runt om i landet, från Skellefteå till Malmö. Engagemanget finns. Diakonala aktörer som Ersta, Bräcke diakoni, Hela människan och Stadsmissionen är redan en del av välfärdens ryggrad. Och i Göteborg har exempelvis Räddningsmissionen tagit över LSS-verksamheter med ambitionen att ge personer med funktionsnedsättning en starkare röst.

Men så är det ju civilsamhället fungerar: träder in när systemen inte räcker till, upprätthåller en levande värdegrund och ger människor möjlighet att vara mer än brukare.

För den som vill minska marknadens roll och logik i välfärden finns därför nu en konstruktiv väg framåt. Att öppna för fler välfärdsaktörer utan vinstintresse.

För valfrihet är inte bara rätten att välja mellan bolag, det handlar om rätten att välja värdegrund. I och med fallet Uppsala är det äntligen möjligt. Nu gäller det att fler kommuner vågar använda den möjlighet lagen redan ger.

Erik Helmerson: Han kämpar sig genom vetenskapen och når fram till detta: Gud finns