Sluta tänk att konflikt är farligt

Alla talar om polarisering; hur samhället slits isär av starka och djupa åsiktsskillnader. Men låt det inte skrämma oss till tystnad. Ett visst mått av konflikt och meningsskiljaktigheter är sundhetstecken. Alternativen är klart sämre.

Öyvind Tholvsen Öyvind Tholvsen

Ledarskribent på Dagen och föreståndare för Lugnetkyrkan, Falun.

Det är intressant hur ord formar en tid. Polarisering är det ord, som visserligen har funnits länge, men som just nu inte kan utelämnas om man vill beskriva åren som följde på pandemin. 

Även om polariseringen märks tydligare i samhället finns den även i församlingarna. Polariseringen följer på digitaliseringen. Vi talar med bilder, emojier och skrift. Avståndet mellan åsiktsgrupperingar kan synas mer och mer oöverstigliga. Politiskt har ytterkantspartierna fått större fäste i västvärlden. I kyrkorna uppmuntrar digitala influenser olika delar av församlingarna att gå i olika riktningar.

Detta sliter ibland på församlingsledare och pastorer och är tveklöst en källa till stress för många ledare idag.

Lars Adaktusson: Hårdnande samhällsklimat beror på medierna

I en tid som denna är det lätt att bli rädd för alla konflikter. Men rädsla är inte vägen vidare. Hela vårt samhälle är bygd på en positiv syn på meningsskiljaktigheter. I diktaturer finns inga utrymmen för öppna konflikter. Öppenhet om konfliktytor kännetecknar å andra sidan sunda demokratier.

När frikyrkorörelsen växte fram i Europa på 1700- och 1800-talet, var det utifrån en församlingssyn som på ett radikalt sätt myndigförklarade alla. Var och en får rösträtt i sina församlingsmöten. Alla har lika värde och alla har var sin röst när frågor ska avgöras. Demokrati är just en ordning för att hantera meningsskiljaktigheter väl, där vi särskilt värnar och skyddar de som står i minoritet.

Många av pastorerna var så ivriga att markera reformationens princip om att här är alla präster, att de lät bli att markera sin egen ledarstatus med en särskild ämbetsklädsel. Detta är värt att notera när frimärksskjortor diskuteras ivrigt i Dagens spalter.

Sin grund för denna församlingssyn fann de i Bibelns beskrivningar av de första församlingarna. Demokratin är alltså bibelförankrad. Tron på att det finns en sanning uppenbarad av Gud genom sitt Ord, kombinerat med erkännandet av att ingen mänsklig tolkning av Guds ord kan gälla som ofelbar, bygger en mer nyanserad syn på konflikt och diskussioner – en som håller än i dag, i polariseringens tidevarv.

Hela Gamla testamentet är fullt av konflikt och kritik av makthavare. Profeternas roll som kritiker av kungamakten och folkets beteendemönster får inte underskattas som förklaring till att demokratin fick fäste i Europa. Hade det funnits demokrati i västvärlden om inte generation efter generation levt med de ständigt pågående konflikterna mellan präster, profeter, kungar och folk?

Makten får kritiseras. Majoriteten gör inte alltid goda val. Makthavare, såväl världsliga som fromma, korrumperas. Om inte välgrundad kritik sker när sådant uppstår, går folket under. Konflikt räddar folk.

Det är också därför flera av breven i Nya testamentet kommer till. De vill påtala sådant som inte är bra i församlingen. Paulus kritiserar församlingen i Korinth eller församlingarna i Galatien för saker som inte står rätt till.

Demokrati är vårt bästa sätt att lösa konflikter. Den bygger på en människosyn som ger varje människa sitt värde och sin värdighet, även våra meningsmotståndares. Men också på frånvaro av rädsla för konflikt mellan åsikter.

Forskningen drivs fram av att rådande kunskapsläge och paradigm ska ifrågasättas. Politiker finner bättre lösningar genom att ta till sig kritik av nuläget. Församlingar kan bättre återspegla Guds rike när åsikter får brytas i respektfulla samtal.

Polarisering är alltså inget nytt. I den historiska miljö som frikyrkorna växte fram i, fanns också massor av polariseringar. Oförmågan att hantera konflikter ledde till att protestantismen delades upp i allt fler grupper. Men i olika former ville de flesta av dessa undergrupper bevara någon form av medlemsinflytande över församlingslivet även om det innebar ett mått av konflikt, därför att den grundläggande övertygelsen var att spridd makt är Bibelns modell. Det måste också gälla idag.

När församlingar tänker för negativt om debatt och istället ger all makt till några få, finns risk att hela rörelser utvecklas i sekteristisk riktning, likt en totalitär stat som inte tål kritik eller meningsmotståndare.

Botemedlet mot polariseringen är därför inte frånvaron av konflikt utan konflikthanteringskompetens. Också här ger Bibeln god vägledning. Men om Bibeln inte får vara auktoritet även på detta område, är riskerna för splittring uppenbara.

Erik Helmerson: Påstå inte tvärsäkert att Jesus hade tyckt exakt som du