Eli Göndör har frågor (Dagen 21/5) om Kristdemokraternas gränsdragning mellan religion och politik. De svarar jag gärna på.
Tidigare artikel: KD behöver bli mer dogmatiskt
Vi bör dock skilja på om vi pratar om privatpersoners drivkraft eller om politiska partiers program och förslag. Människan är en helhet; hon lämnar inte sin tro bakom sig när hon stänger ytterdörren och kliver ut på den offentliga arenan. Vi bejakar den kristna tron som drivkraft och motivation i det politiska arbetet. Genom historien kan vi se otaliga exempel på personer som stått stadigt i sin övertygelse i sin kamp för värdighet, mänskliga rättigheter och demokrati. Det är ett arv som vi vill förvalta.
För partier är det dock viktigt att göra åtskillnad mellan religion och politik. Politik handlar om människors gemensamma angelägenheter. Religionen handlar om människans relation till Gud. Det är den kristna etiken, inte den kristna tron i sig, som är kristdemokratins grund för politiken.
Kristdemokraternas etiska grund har inspirerats av och förts vidare av den kristna traditionen men är inte beroende av den personliga trosuppfattningen.
Vår hållning om åtskillnaden mellan religion och politik styrs inte av opinionsundersökningar. Den är principiell – och allt annat än ursäktande. Vi kommer inte att bli konfessionella bara för att si eller så många svenskar uppger att de tror på Gud. Maktutövande och lagstiftning ska inte formuleras utifrån teologiska trossatser. Då använder man politiken för att tvinga på människor en religiös livsåskådning som de inte bekänner sig till. Det är orimligt.
Den här åtskillnaden bör vi upprätthålla. Likaså principen om att skydda religion, kyrkor och samfund från politisk klåfingrighet. Kyrkan ska inte politiseras. Eli Göndör konstaterar mycket riktigt att många i Sverige oroar sig för sin ”religiösa framtid”. Jag ser det. I viss mån delar jag deras oro och det är bland annat därför jag så ofta lyfter religionsfriheten och förföljelser av religiösa minoriteter. Religionsfriheten ska respekteras. Här har vi varit tydligare än något annat parti i svensk politik.
Eli Göndör undrar om inte islam har en tillräcklig etisk värdegrund för att ”få vara med”. Svaret är förstås ja, det finns mycket som är gemensamt.
Men Kristdemokratin som ideologi har vuxit fram under en lång tid i ett sammanhang präglat av kristna värderingar. Den historien förändras inte för att det svenska samhället gör det. Däremot är alla som skriver under på dessa värderingar hjärtligt välkomna tills oss. Och människor av alla livsåskådningar är välkomna till Sverige.
Många har gjort så kallade valkompasser och upptäckt att deras åsikter stämmer väl överens med Kristdemokraternas. Så vi får ofta frågan: ”Kan jag som är muslim/ateist/hindu rösta på er?”
Svaret är ”Ja, vi är inte, och har aldrig varit, ett konfessionellt parti.” Både Lewi Pethrus och Birger Ekstedt slog tidigt fast detta. De uppmanade till och med pastorer att hålla sig undan partipolitiken.
Låt mig även skriva ett par ord om den nidbild av vår politik som Peter Weiderud och Cecilia Dalman Eek målar upp (Dagen webbdebatt 21/5). Tyvärr lämnar de aldrig rännstensretoriken. Artikeln är så full av felaktigheter att det skulle krävas stort utrymme att bemöta allt.
Tidigare artikel: Adaktussons etik rimmar illa med förd politik
Sedan Alliansens tillträde har sysselsättningen ökat med 250 000 . Resurserna till vården, skolan och omsorgen har ökat betydligt, i fasta priser räknat.
De som lever i absolut fattigdom i Sverige har minskat från 2,3 procent år 2005 när Socialdemokraterna regerade till 1,3 procent 2012, enligt SCB.
Vilken människosyn som låg bakom Socialdemokraternas förtidspensioneringar och massjukskrivningar av människor för att frisera arbetslöshetsstatistiken får andra gissa sig till.
Men med Kristdemokraterna har alltså andelen absolut fattiga minskat – trots att världen gått igenom en historisk ekonomisk kris.
Men Socialdemokraterna tar varje chans som ges för att svärta ner bilden av tillståndet i Sverige.
Det om något spelar extremister och populister såväl till vänster som till höger rakt i händerna.
Lars Adaktusson, toppkandidat till Europaparlamentet (KD)
