Björn Fjärstedt skriver i Dagen den 1 november om Maria, Jesu mor. I slutet av artikeln kan man läsa följande: ”Protestanter har haft svårt med Uppenbarelsebokens krypterade språk, men att det är hon, Gudaföderskan, som avses i 12:e kapitlet är svårt att bortse från”.

Nej, det är inte självklart att det är Maria som åsyftas i det sammanhanget. Skrift ska förklara skrift är den gyllene tolkningsmodellen och vi kan använda den här. I Uppenbarelseboken 12:1 läser vi: ”Och ett stort tecken syntes på himlen, en kvinna klädd i solen och med månen under sina fötter och en krans av tolv stjärnor på sitt huvud”.

I ett annat bibelställe läser vi också om stjärnor, månen och solen, det är 1 Mos. 37:9: ”Sedan hade han en annan dröm som han berättade för sina bröder. ´Jag har haft en dröm igen´, sade han. ´Jag drömde att solen och månen och elva stjärnor bugade sig för mig.”

Det är en dröm som Josef hade, vilken omtalas här. Vi ser att det talas om elva stjärnor som bugar sig för Josef, han var själv den tolfte stjärnan. Detta talar om Israels tolv stammar och det är därför logiskt att också se att det handlar om Israel i Uppenbarelseboken 12:1.

Detta synsätt har också många kommit fram till. En av dessa var prästen Peter Fjellstedt som kommenterar versen så här: ”En kvinna klädd med solen med mera visades för profeten i en syn och kallas för ett stort tecken; ty hon betecknar Sions dotter, hela det andliga Israel, både i det gamla och nya testamentet”.

Nämnas kan också den kommentar som finns i Studie-Bibeln till denna vers i Uppenbarelseboken: ”Många uttolkare menar att kvinnan är en bild av Israel. De tolv stjärnorna är i så fall en bild av de tolv patriarkerna eller stammarna. Jämför Josefs dröm i 1 Mosebok 37:9. Barnet hon föder (v.2) är uppenbarligen Kristus (v.5), och det var från Israels folk han kom”.

Att sedan katoliker gärna läser in Maria i olika sammanhang, ja, det är en annan sak.

Holger Nilsson, Vetlanda