Debatt | Tystnad om mördade kristna
Svensk kristenhet tassar på tå när opinionen är emot den
Sanningen är brutal. Svenska kyrkan, Sveriges kristna råd och den breda svenska kristenheten låter ofta opinionen styra kompassnålen, skriver Martin Mingana, Robert Halef och Habib Dilmac.
"Hur de mysa, hoppa upp bland faten." Energin är som störst när kyrkan kan visa moral till låg kostnad, skriver Martin Mingana, Robert Halef och Habib Dilmac.
Privat, Syrisk-ortodoxa patriarkatets ställföreträdarskap i Sverige, Sunday Alamba/TT
"Midnatt råder, tyst det är i husen." Så låter första strofen i en klassisk julsång, och så låter också svensk kristenhet när kristna i Nigeria, Mellanöstern och andra delar av världen mördas, fördrivs och bränns inne i sina kyrkor. Tystnaden är inte ett förbiseende, den är resultatet av ett val. Ett uttryck för en bekvämlighet som blivit viktigare än kallelsen. Svenska kyrkan, Sveriges kristna råd och stora delar av den svenska kristenheten sover inte av trötthet. De sover för att de vill sova. Det är enklare att tända ljus i trygghet än att stå i stormen med sina syskon.
