Ledare
Demonstranterna hänger ut svenska journalister precis som NMR
Erik Helmerson: Nu måste de vettiga propalestinierna sätta ner foten
Smakfullt.
Fredrik Sandberg/TT
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Minns ni nazistdemonstrationen vid Bokmässan i Göteborg år 2017? Aktivisterna från Nordiska motståndsrörelsen bar plakat med namn och bilder på bland annat journalister och texten ”förbrytare” och ”förrädare”.
Ilskan var stor och många uttryckte solidaritet med de uthängda. När åtalet mot demonstranterna senare lades ner – de gick inte att identifiera – sa journalisten Alexandra Pascalidou till Sveriges Radio att hon var ”uppgiven”:
”Det här är ett bakslag för yttrandefriheten och demokratin. Konsekvensen blir att de sprider skräck och rädsla som begränsar människors yttrandefrihet.”
I lördags hölls en ny demonstration på samma plats. Även denna gång höll aktivister upp plakat med svenska journalister som anklagades för diverse förbrytelser. ”Vi ser hur du stöttar folkmord”, stod det under en av bilderna. ”Varför sprider du propaganda?” vid en annan. En SVT-reporter anklagades för att palestinska liv ingenting väger i hennes rapportering.
En av arrangörerna bakom manifestationen var Athena Farrokhzad, poet och fram till nyligen programansvarig på Kulturhuset i Stockholm. Expressen frågar henne: ”Att ni visar bilder på svenska journalister med olika budskap, vad vill ni ha sagt med det?”
Svaret, osande av arrogans: ”Det finns människor i Sverige som har ansvar för att vi normaliserar folkmord.”
”Vi ser hur du stöttar folkmord”, stod det under en av bilderna.
Men då så! Jag antar att NMR för åtta år sedan också tyckte att det fanns människor som har ansvar för förräderi. Då var det väl rätt att hänga ut dem också? Att ytterkanterna berör varandra är känt sedan länge. Men rimliga människor, de som tycker att det är obehagligt när journalister från public service och andra medier hängs ut och anklagas för grova brott, har samma anledning att reagera då som nu.
Det vore klädsamt om de mer pressfrihetsorienterade i den propalestinska rörelsen visade sig, satte ner foten och markerade att det är lika illa att journalister exponeras och hotas i dag som för åtta år sedan.
Kanske kunde det få Athena Farrokhzad och hennes medaktivister att fundera på vad det betyder att de använder samma metoder som Nordiska motståndsrörelsen.
