Vi vägrar att ducka eller förenkla svåra frågor 

Under de senaste åren har samhälle och kristenhet rört sig i skilda, men ibland sammanflätade, strömningar. Samtalstonen har hårdnat och frågor om värderingar, makt och identitet ställts på sin spets. Samtidigt har något annat vuxit fram: nya former av gemenskap och en ökad vilja att ta ansvar – i civilsamhället, i kyrkorna och bland enskilda människor. 

Felicia Ferreira Felicia Ferreira

Dagens chefredaktör och vd.

I denna dialogledare reflekterar Frida Park, avgående opinionsredaktör, och Felicia Ferreira, chefredaktör, över några av de trender och skeenden som format både kyrka och samhälle de senaste åren.

Viktiga frågor som Dagen lyft i samhällsdebatten

Frida Park Frida Park

Opinionsredaktör på Dagen

Frida: 

En del av ledarsidans uppgift är att ge läsarna initierad analys kring viktiga skeenden i kyrka och samhälle. Det innebär att vi berör många ämnen. Kyrkans roll i det offentliga samtalet, migration, cancelkultur, samvetsfrihet och bistånd, är bara några ämnen vi lyft i tidningen, i andra medier eller i Almedalen. Frågor där vi ofta har en unik röst.

Vi har konsekvent vägrat att ducka svåra frågor, även sådana där kyrkor ibland har tyckt att det har varit utmanande att ta tydlig ställning – som abort, könsbyte för unga eller dödshjälp. Vi vill visa att det är möjligt att ha en grundad utgångspunkt i kristen etik samtidigt som det går att erkänna komplexitet och ofullkomlighet. 

Felicia: 

Det är tydligt att det inte bara handlar om enskilda ämnen, utan om en hållning. I en tid när mycket i samhällsdebatten reduceras till maktspel och positioneringar upplever jag att det finns en tydlig längtan hos våra läsare efter etiska resonemang som inte är förenklade, men heller inte cyniska. När kristen etik får vara kompass och bidra med perspektiv fyller det ett tomrum.

Staten och kyrkan 

Felicia: 

Under pandemin prövades inte bara lagstiftning och beredskap, utan också synen på vad människan behöver för att hålla ihop. När mycket stängdes ned visade kyrkorna en anmärkningsvärd förmåga att ställa om. Digitala gudstjänster, fördjupat diakonalt och pastoralt arbete och nya former av gemenskap växte fram. Samtidigt blev det tydligt hur skör balansen är mellan nödvändiga åtgärder och grundläggande fri- och rättigheter. Pandemin blottlade statens begränsningar – men också civilsamhällets styrka. 

Frida: 

Tendensen med statliga inskränkningar fortsatte även efter covid. Under de senaste åren har det varit ett stort fokus på religionens plats i det mångkulturella samhället, extremism, statliga förslag om att inskränka yttrande- och religionsfrihet samt demokrativillkor. Vi ser det som oerhört angeläget att mobilisera kristenheten till försvar för friheterna.

Felicia Ferreira: Svensk frikyrklighet är ingen snyltare

Kristenheten under de senaste åren 

Frida: 

Det är oundvikligt att nämna ledarkriserna som skakat kristenheten. Dessa har avklätt strukturer och kulturer som bidragit till att forma ett osunt ledarskap. Dagen ska granska, med vännens blick, men också vara rösten som lyfter fram kristenheten.

Felicia: 

Ja. Det har inte handlat om enstaka misslyckanden, utan om hur makt, tillit och ansvar ibland förvaltats på sätt som inte håller, vare sig mänskligt eller teologiskt. 

Att vilja skydda kyrkan får dock aldrig innebära att man slutar granska makt. Samtidigt kräver verklig mognad också urskiljning: att inte människors liv reduceras till berättelser som konsumeras i affekt. De senaste årens kriser såväl i Sverige som internationellt har därför inte bara handlat om att peka ut fel, utan om att utveckla en djupare etisk medvetenhet om hur kyrkan hanterar konflikt, skuld och upprättelse. 

Frida: 

Samtidigt är det viktigt att peka på allt fantastiskt som sker i kyrkan. Kristnas enorma bidrag under flyktingkris, välfärdskris och ekonomisk kris underskattas ofta. Kyrkornas värde är dock inte enbart det instrumentella – utan det existentiella. Tron förvandlar liv. Lägg därtill kyrkornas unika gemenskap: över generations-, kultur- och klassklyftor. 

Felicia Ferreira: Alm, rättegången och gränserna vi drar på tidningen Dagen

Israel, antisemitism och det svåra samtalet 

Felicia: 

Efter den 7 oktober 2023 blev antisemitismen åter smärtsamt synlig. Hat mot judar tar sig nu uttryck som många trodde hörde till historien, samtidigt som gränsen mellan legitim kritik av en stats agerande och demonisering av ett folk suddas ut. 

Detta är ett av vår tids svåraste samtal, just därför att det kräver att flera perspektiv samtidigt hålls i, utan att det mänskliga offras. Judiskt liv får aldrig bli en bisats i ett större ideologiskt resonemang. Samtidigt kräver ett hederligt samtal förmågan att utan förenkling tala om lidande. Att stå kvar i denna spänning är inte ett misslyckande, det är ett moraliskt ansvar. 

Frida: 

Vår strävan har varit att ta ett steg tillbaka från hetluften och våga visa på kontext och nyanser. Konflikten måste förstås utifrån Hamas terror, Israels säkerhetsläge och ett pågående propagandakrig. Vår övertygelse är att det måste vara möjligt att vara både Israelvän och vän till det palestinska folket.

Frida Park: Israel och Gaza behöver mer än ensidiga klockringningar

Världen ändrade tonläget – när nyanser blev svårare och kostnaden högre 

Frida: 

I dag förgiftar polariseringen samtalen, både de offentliga och de mellanpersonliga. Det blir allt svårare att urskilja och stå för sanningen. Desto viktigare då att motverka förenklingar – både teologiska och ideologiska. Ofta har det inneburit att vi kritiserats från konservativt och liberalt håll. Men vi räds inte kritiken. Det är en del av vår identitet som ”obunden”. Från våra egna läsare får jag ofta reaktionen att vi är tydliga i värdefrågor, utan att vara ideologiskt låsta. På något sätt är det ett kvitto på att vi lyckas med vår strävan. 

Felicia: 

Det Frida beskriver, hur nyanser blivit dyrare och samtalen hårdare, har även blivit tydligt i relation till gängkriminaliteten i Sverige. När våldet kröp allt längre ner i åldrarna och allt närmare våra hem blev det omöjligt att fortsätta tala om problemen som om de vore abstrakta. Det handlar nu om barn som bär konsekvenserna av vuxenvärldens misslyckanden. 

Samtidigt finns det något hoppfullt i hur denna brutala verklighet också tvingat fram ett tydligare ansvarstagande, också från civilsamhället och kyrkorna, som ofta varit närvarande långt innan politiska lösningar hunnit få effekt. Det är i detta mellanrum – där våldet är verkligt men uppgivenheten ännu inte segrat – som frågor om människovärde, nåd och upprättelse blir centrala. Ingen föds gängkriminell. Och det faktumet förändrar allt. 

Felicia Ferreira: Det kan ta en generation, men det går – ingen föds gängkriminell

Frågorna som väntar runt hörnet

Felicia: 

Framåt väntar frågor som rör människosynens kärna. Artificiell intelligens, bioteknik, åldrande, fattigdom, utsatthet och vår syn på vad ett meningsfullt, värdigt liv är kommer att prägla samhällsdebatten under lång tid. Samtidigt prövas religionsfriheten i ett samhälle som allt oftare formas av säkerhetstänkande och kontroll. I denna tid finns en frestelse att söka snabba svar. 

Hela kristenheten har här en fortsatt viktig uppgift som bärare av en människosyn där varje liv har ett okränkbart värde och där försoning och förvandling förblir möjliga. Ondskan är verklig. Det är också hoppet. 

Frida: 

Slaget om sanningen har bara börjat. Dagens ledarsida kommer även i framtiden behövas som motkraft mot dem som vill förvränga verkligheten och inskränka friheten att tro och predika tro. Men också mot dem som vill urholka det okränkbara människovärdet. Min bön är att ledarsidan ska kunna ge kyrkorna mod, kunskap och redskap att verka i den tid som nu är och på så sätt fortsätta se människor, familjer och hela samhällen bli förvandlade.