Ledare

Ignorerar surrogatförespråkare riskerna – eller har de inga svar?

Svar direkt: Barn som finns i Sverige måste självklart ha ett rättsskydd

Riskerna för barn och utsatta kvinnor är för stora. Surrogatarrangemang bör inte tillåtas.

Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.

Jag vet inte hur noga Lovisa Lanryd, välfärdsansvarig på Timbro, läst den ledare hon nu opponerar emot. För jag skriver svart på vitt: 

En sak har Timbros Lanryd rätt i; de barn som redan finns i Sverige och som blivit till genom utländska surrogatavtal måste omfattas av rättigheter och juridiskt skydd. Ett barn ska till exempel inte riskera att utvisas för att det inte är juridiskt kopplat till den person som fungerar som barnets mor, inte heller att förmenas rätt till arv. Självklart måste barnets rätt till privatliv och identitet vara vägledande, men det är redan i dag möjligt utan att lagstiftningen ändras eller riskerar att underlätta surrogatarrangemang i utlandet.

Den dom i Högsta domstolen som Lanryd felaktigt hävdar underkänner svensk lagstiftning gör en klok avvägning. HD poängterar också att artikel 8.1 i Europakonventionen slår fast att alla har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv, men att detta inte garanterar någons rätt att bilda familj. Hur smärtsamt det än kan vara för den som saknar förutsättningar att bilda familj innebär rätten till familjeliv inte ett skydd för en sådan önskan.

Allt det Lanryd invänder emot i sin replik har jag alltså redan svarat på, så mitt citat skulle kunna räcka som svar. Domar i Högsta domstolen är som bekant prejudicerande.

 

Sverige måste hålla dörren stängd till surrogaindustrin.

Men låt mig ändå tillägga: Jag är alltså enig med Lovisa Lanryd om att barn som kommit till genom surrogatarrangemang och som finns i Sverige måste ha ett rättsskydd. Men det är samtidigt intressant att Timbro helt undviker att svara på vad som jag ägnade merparten åt i min ledare: alla risker surrogatarrangemang innebär, för barn och för utsatta kvinnor. Dessa står kvar, i all sin hemskhet, utan något svar. Jag kan bara gissa orsaken; antingen ignorerar förespråkarna för surrogatarrangemang riskerna, eller så saknar man helt enkelt svar. Oavsett vilket är slutsatsen självklar: Sverige måste hålla dörren stängd till surrogatindustrin.