
Ledare
Inget är självklart om aktionen vid judiska skolan
Erik Helmerson: Håll huvudet kallt – situationen kring Gaza är het nog

Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Det såg oerhört illa ut. På måndagen hölls en antiisraelisk aktion utanför den judiska skolan i Stockholm. Som om svenska judiska skolbarn på något sätt skulle vara medansvariga till kriget i Gaza – det är ju en direkt antisemitisk åsikt!
De spontana reaktionerna, redovisade i bland annat Expressen, blev också starka. ”Det här är vedervärdigt”, skrev kulturminister Parisa Liljestrand (M) på Instagram. ”Det här handlar inte om yttrandefrihet, utan om att skapa skräck och rädsla hos barn som bor i Sverige”, konstaterade hennes partikamrat, utrikesminister Maria Malmer Stenergard. På X skrev oppositionsledaren Magdalena Andersson: ”en demonstration mot Israel utanför judiska skolan (är) djupt olämplig”.
Men det visade sig vara mer komplicerat än så. Demonstrationen hölls av en grupp som kallar sig Judisk Antisionistisk Allians och säger sig vara ”ett nätverk för antisionistiska judar”. Enligt tidningen Flamman ägde aktionen visserligen rum invid skolan, men den riktade sig specifikt mot ett föredrag av Eldar Maider, en israelisk före detta soldat som anklagats för krigsbrott. Föredraget skulle ske i ett judiskt kulturcentrum som ligger vid skolan.
Man kan absolut invända mot valet att demonstrera nära judiska barn. Men det mesta tyder ändå på att demonstrationen var en aktion som omfattas av yttrandefriheten.
Demonstrationen hölls av en grupp som kallar sig Judisk Antisionistisk Allians.
På tisdagen bekräftade Israel att man inlett markoffensiven av Gaza stad. Samtidigt fortsätter anklagelser om folkmord att ansätta Benjamin Netanyahus regering.
I Sverige har propalestinska grupper flera gånger brutit mot demokratiska grundregler vid demonstrationer; de har betett sig hotfullt, dykt upp vid synagogor, överröstat talare, förföljt politiker.
I tider som dessa, av starkt oroväckande politisk utveckling och febrilt uppdrivna känslor, är det särskilt viktigt att makthavare som ministrar och partiledare håller huvudet kallt. Det finns nästan alltid tid att vänta tills man vet vad som hänt. Allt måste inte kommenteras på uppstuds.