Varför i hela världen ska inte trossamfund med 1 000 betjänade få statsbidrag?

Bilden av hur den nya lagstiftningen kring statliga stöd till trossamfund kommer att fungera i praktiken börjar klarna. Den omedelbara konsekvensen var helt klart väntad, men lika fullt mycket olycklig: Vart tredje trossamfund blir av med SST-bidragen för att de är för små.

Öyvind Tholvsen

Ledarskribent på Dagen och föreståndare för Lugnetkyrkan, Falun.

En genomgång av processen visar att en ändring i lagstiftningen kom i sista sekund, där det formella kravet blev att ett trossamfund plötsligt ska ha hela 2 500 betjänade. I de ursprungliga förslagen räckte det med 1 000. Detta motiverades väl i utredningen som författades av statsvetaren Ulf Bjereld (S) 2018: ”Det huvudsakliga motivet till att staten ger stöd till trossamfunden är religionsfriheten. Var och en ska ha goda förutsättningar att utöva sin religion och därmed åtnjuta sin religionsfrihet. Mot denna bakgrund bör de villkor som ställs för att ta emot stöd vara lågt ställda.”

Även lagrådsremissen från maj 2022 under den dåvarande rödgröna regeringen argumenterade starkt för att gränsen borde vara 1 000: ”Kravet riskerar att bli en tröskel som stänger ute flera trossamfund och det är därmed inte förenligt med det huvudsakliga syftet med stödet.”

Nu kan vi konstatera att små samfund fråntas möjligheten att få del av statliga medel. Till råga på allt får propositionen, som författats av den nuvarande regeringen, det att låta som att man sänker kravet från 3 000 betjänade till 2 500. Det är irriterande på gränsen till oredligt, när realiteten är den motsatta. I den omfattande demokratiska process som föregicks denna principiellt mycket viktiga lagstiftning var alltid förslaget 1 000 betjänade, för religionsfrihetens skull. Som jämförelse pågick i Norge i ungefär samma veva en debatt om gränsen borde gå vid 50 eller 100 personer.

Flera trossamfund stoppas från statsbidrag: Har för få betjänade

Första prövningen av den nya lagen föll inte väl ut för regeringens politik för civilsamhället. Utifrån ordalydelserna i utredningarna är det bara att igen konstatera: Lagen ger, ironiskt nog, religiösa samfund olika villkor att utöva sin religion, och bör därför ses som ett fall bakåt för en av de grundläggande demokratiska värderingar som samhället vilar på, nämligen religionsfriheten.