Fel påståenden om ”tredje kön”

Det förslag som regeringen lagt handlar inte om att införa ett tredje kön. Det skriver Maria Hansson Nielsen (KD), i en replik till Tuve Skånberg med flera.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Efter att ha läst den debattartikel som Tuve Skånberg tillsammans med ytterligare fyra undertecknare fick publicerat i onsdags, vill jag bemöta vissa sakfel och även bemöta en del av de olika argumenten.

Det påstås att regeringen skulle vilja införa ett tredje kön, vilket inte är sant. Regeringen kommer att i riksdagen lägga en proposition, där man tar bort det nuvarande kravet på att den som vill ändra könstillhörighet, det juridiska könet, först måste genomgå sterilisering. Det handlar alltså inte om att i lagen införa ett tredje kön. Att bland andra Tuve Skånberg anser att lagen inte skall ändras på den punkten, är ingen nyhet. Självklart har Skånberg rätt att framföra sin åsikt om detta. Men att påstå att Regeringen vill införa ett tredje kön, är helt fel. Även efter ändring av lagtexten kommer det enbart att finnas två olika juridiska kön, man och kvinna.

Artikelförfattarna hänvisar också till den ändring, som samtidigt görs i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 25 kap. 12 § och 26 kap. 9 §, där de båda orden kvinna och henne ersätts med det könsneutrala ordet denne. Att påstå att det innebär införande av ett nytt kön, är alltså helt fel. De olika könen vi har, regleras av könstillhörighetslagen, där man enbart använder sig av man och kvinna som könstillhörighet.

Föga förvånande är det att artikelförfattarna hänvisar till den utredning som avslutades 2007, där utredaren ville införa en skärpning av lagstiftningen, som innebar att sterilisering inte skulle räcka för att få ändra könstillhörighet. Det nya kravet skulle vara kastrering, vilket kritiserades kraftigt av de flesta remissinstanserna. En senare utredning, som inte nämns i artikeln, hade en helt annan konklusion. Utredaren, med stöd av Socialstyrelsen, föreslog att steriliseringskravet skulle plockas bort från lagstiftningen.

Med hänvisning till utredningen från 2007 skriver man: "Utredningen beaktade även medicinska skäl till att bibehålla nuvarande lagstiftning på grund av de medicinska riskerna med att behålla de kvinnliga fortplantningsorganen samtidigt som patienten i övrigt opereras om till man." Artikelförfattarna är insatt i vad det är för skillnad på att genomgå en könsreglerande operation, och att byta könstillhörighet. Det framgår senare i deras artikel. Likaväl argumentera de sitt motstånd mot ändring av lagen, genom att ta upp de problem som påstås skulle uppstå efter den könsreglerande operationen.

Vid den könsreglerande operationen tar man samtidigt bort könskörtlarna, vilket innebär att den transsexuella blir kastrerad. Könstillhörighetslagen handlar alltså inte om det operativa ingreppet, utan om vilket juridiskt kön man har, det kön som till exempel framgår av det tilldelade personnummer och även finns i passet.

Att ha ett kön i sitt pass, som inte motsvara den enskildas könsidentitet, är i sig väldigt påfrestande för den enskilda personen. Utöver det kan det medföra stora praktiska problem. Om exempelvis en transman sedan en tid genomgår hormonbehandling, men ännu inte är klar med utredningen inför den kommande operationen, är det vanligt att han får exempelvis skäggväxt. Vissa transmän låter skägget växa till sig. När då denne person vill resa utomlands, och det i passet står "female" som kön, kan det medföra att personen skickas hem direkt av passpolisen i det land han vill besöka. Eftersom det i passet står "female", och det framför polisen står en skäggig man, kan det få till konsekvens att passpolisen tror att passet är falskt. Jag kan framföra fler exempel på olika problem, både rörande transmän och transkvinnor, som uppstår när ens könstillhörighet inte motsvara ens könsidentitet.

Eftersom en utredning inför den könsreglerande operationen är mångårig, ställer steriliseringskravet till problem för den enskilda. Om en person begär ändring av sin könstillhörighet berövar nuvarande lagstiftning den personen möjligheten att få egna biologiska barn, under den långa tid det tar innan man får tillstånd att bli opererad. Visserligen är det ingen mänsklig rättighet att få barn, men det är en mänsklig rättighet att inte bli tvungen att avstå den möjligheten.

Artikelförfattarna hänvisar också till barnperspektivet. Låt även mig få göra det. Det finns transsexuella som skaffat barn, innan de genomgått den könsreglerande operationen. Det finns inget som helst som skulle tyda på att deras barn skulle må sämre än andra barn på grund av det. Desto yngre barnen är, desto mer naturligt är det för dem att växa upp med en transsexuell förälder. Att vänta tills de kommit upp i tonåren medför ofta att barnen får svårt att hantera situationen. Många barn anser att föräldern ljugit för dem, eftersom de inte tidigare berättat om deras transsexualism. Det blir konflikter, och båda barn och förälder mår psykiskt dåligt på grund av det. Därför är det för barnens skull bättre att de får växa upp med förälder som genomgått operationen medan de är små, än vad det är när föräldern genomgår operationen senare i deras liv.

Dessutom är nuvarande lagstiftning i praktiken redan satt ur spel. Kammarrätten i Stockholm har i ett pressmeddelande den 19 december 2012, meddelat att samma domstol i en dom funnit att steriliseringskravet strider mot 2 kap. 6 § regeringsformen (grundlagen) och artiklarna 8 och 14 i Europakonventionen.

Maria Hansson Nielsen (KD)

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Nyhem och Torp
Premium
Foto: Agnes Öjfelth
Debatt
Foto: TOMASONEBORG/SvD/SCANPIX