Forskningen överens om miljön

Man kan fundera kring om artikelförfattarna är okunniga eller om man medvetet vill föra människor bakom ljuset. Det skriver Jacob Carlzon i replik på Klimatsans debattartikel om att hotet om en global uppvärmning är felaktig.

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Jag vet inte vilka nätverket Klimatsans är och sökning på nätet ger inte mycket information. Däremot finns det personliga kopplingar till det så kallade ”Stockholmsinitiativet” och då agendan verkar vara densamma är detta inte förvånande. Stockholmsinitiativet blev 2010 utsedda till ”Årets förvillare” av föreningen Vetenskap och folkbildning. Motiveringen löd: ”för sitt förnekande av det vetenskapliga kunskapsläget inom klimatforskningen”.

Artikeln är bekymmersam på många sätt men jag väljer att här lyfta fram två områden:

Författarna vänder sig emot allmänt accepterad kunskap inom klimatforskningen. Här tar man på sig en enorm bevisbörda men anger inte källor till sitt utspel. Det ska sägas att all vetenskap måste kunna ifrågasättas och det gäller även klimatforskning. Det klimatskeptiker däremot gör, är inte att ifrågasätta forskningen på ett sunt sätt. I stället upprepas gamla argument som sedan länge vederlagts. Dessutom tar man till klassiska grepp som att godtyckligt välja mätserier för att visa att temperaturen inte stigit. Det här faller inom ramen för vad man kan kalla pseudovetenskap. För den intresserade rekommenderas en artikel av professor Olle Häggström som skriver om pseudovetenskap och som exempel tar upp just Stockholmsinitiativet.

Författarna verkar också ha missuppfattat vad FN:s klimatpanel IPCC egentligen gör och målar ut dessa som om de skulle vara de enda som tror på klimathotet och att de driver en dold agenda. Det finns ett enormt stort och brett vetenskapligt stöd för det IPCC skriver, även om vi omöjligt kan veta alla detaljer. All forskning innehåller en viss osäkerhet. Att som artikelförfattarna antyda att det inte skulle finnas fakta som stöder det IPCC skriver är befängt. IPCC utför ingen egen forskning utan sammanställer och utvärderar tillgängliga rapporter från tusentals oberoende forskare världen runt. Läs gärna andra rapporter än IPCC:s som sammanfattar kunskaps­läget. Det finns gott om sådana, från till exempel IEA eller högt ansedda Potsdam Institute.

Jag inbjuder alla att söka i erkända vetenskapliga tidsskrifter. Det råder en bred konsensus i huvudfrågan. Det är att människans användning av fossila bränslen har orsakat kraftigt förhöjda halter av växthusgaser i atmosfären och att jorden, av den anledningen, genom växthuseffekten, blivit varmare. Detta fastslår IPCC med 95 procent säkerhet. Även detta är i underkant enligt undersökningar som gått igenom publicerade vetenskapliga artiklar.

Man kan fundera kring om artikelförfattarna är okunniga eller om man medvetet vill föra människor bakom ljuset. Jag hoppas på det första men misstänker det andra. Det är allvarligt och vad man skulle ha för motivation till det är svårt att förstå. Jag kan rekommendera en nyutgiven rapport av Greenpeace som kartlägger nätverk av klimatförnekare världen över och deras agendor.

Det andra området jag vill lyfta är av mer psykologisk karaktär. Den här typen av vilseledande propaganda är farlig därför att den tilltalar vår bekväma sida.

Säg att jag bestämt mig för att inte vilja borsta tänderna en kväll, för att det är jobbigt att släpa sig upp från tv-soffan. Då hjälper det inte att 99 procent av alla experter på området säger att jag ska borsta. Jag kommer lyssna mer på den procent som låter mig sitta kvar. Oavsett hur ologiska deras argument för detta är, kommer jag vilja intala mig själv att de kanske har rätt.

Scenariot är tillspetsat men stämmer väl in på hur klimatskeptikernas attacker fungerar. Det är jobbigt med klimat­anpassning. Det kostar pengar och bekvämlighet. Kommer det någon som ger oss möjlighet att slippa så greppar vi efter det halmstrået även om argumenten inte håller.

Artikelförfattarna uppmanar tillträdande ärkebiskop Jackelén att tänka om i klimatfrågan. Jag tror och hoppas att ärkebiskopen inte faller i deras fälla. Tvärtom verkar Svenska kyrkan ha förstått allvaret i situationen och insett att man har en roll att spela. En viktig roll. Jag är själv inte medlem i Svenska Kyrkan men jag applåderar deras ställningstagande. Jag hoppas och ber att den frikyrkorörelse jag själv tillhör ska våga ta samma steg. Det handlar om att vårda den jord Gud gett oss att vårda och att älska min nästa som mig själv.

Jag vägrar tro att det finns en motsättning i miljöengagemang och att stå upp för evangeliet om Jesus, som många i frikyrkan vill göra gällande. Jag är övertygad om att vi har simultankapacitet nog att ägna oss åt bägge dessa områden. Kanske kommer vi då finna att de inte är skilda åt utan hör intimt samman.

Jacob Carlzon

Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Roland Hellsten.
Foto: Per-Johan Thörn/Natanael Gindemo/Moa Almeräng
Foto: Per-Johan Thörn/Natanael Gindemo/Moa Almeräng
ARTIKELSERIE: PÅ DJUPET MED...
Joakim Lundqvist.
Foto: Sara Källner
Foto: Sara Källner