Kyrkohistoriens viktiga gemenskap med teologin

Tack för att du har registrerat dig!

Du kan nu läsa ytterligare 10 gratisartiklar på Dagen.se.

Joel Halldorf har i en debattartikel i Dagen 11 april beskrivit den teologiska utbildningen bland Sveriges protestantiska samfund som hopplöst fångad i den moderna visionen att ensam är stark och att historien är lägre stadier som vi med utvecklingens hjälp lyckligtvis har lämnat. Vidare menar han att betoningen på bibelvetenskap och systematisk teologi i utbildningarna speglar en tidsanda bestämd av individualism och rationalism.Som representanter för en av de i artikeln namngivna utbildningarna vill vi ge några synpunkter från vårt perspektiv. Vi har inga problem med Halldorfs argument för betydelsen av ämnet kyrkohistoria eller behovet av att ta hänsyn till dem som levt före oss. Vi understryker gärna vikten av att känna kristendomens historia och av att förstå kyrkan utifrån sitt historiska sammanhang - också vårt eget.
Problem uppstår däremot när Joel Halldorf hävdar att det i vår utbildning endast finns en översiktskurs i kyrkohistoria samt en kurs i den egna traditionens historia och dessutom i sitt resonemang utgår från ett utbildningssystem med tydligt avgränsade ämnesområden. Vi tänker oss inte våra ämnesområden som isolerade öar (lika lite som Halldorf önskar se kristna som "avskurna från gemenskap" med traditionen).
Kurser i till exempel bibelvetenskap (med tolkningshistoria), systematisk teologi (med dogmhistoria), missionskunskap (med missionshistoria), kristen spiritualitet och församlingsteologi har tydliga historiska inslag och orienteringar. Detta omöjliggör den bild som Halldorf målar upp av en utbildning omedveten om och ointresserad av kyrkans historia. Vi tror att Halldorf scannat av vårt kursutbud alltför ytligt och möjligen sökt efter benämningen "kyrkohistoria" som vi använder i en kurs, en fördjupningskurs i kyrkohistoria, som i sin tur är en påbyggnad på kursen "kristendomen och kyrkorna" där kyrkohistoria samt besök från åtta olika (historiska) kyrkor och samfund ingår - vi betonar gemenskap med andra kristna. Kommande läsår erbjuder vi kurser i anabaptismens historia, i väckelsehistoria och vår eget samfunds historia, "Evangeliska Frikyrkans historia och teologi".
Samtidigt är det rätt uppfattat att vår profil lägger större vikt vid Bibeln än vid traditionen. Roland Eckerby har i en replik den 16 april, på goda grunder, vänt sig mot Halldorfs uppfattning av Luthers betoning av "Skriften allena" som en uppmaning att läsa och tolka Bibeln på egen hand. Rent historiskt var Bibeln knappast var mans egendom på Luthers tid, vilket gör en sådan tolkning omöjlig.
Därför är det också ett viktigt moment i vår utbildning att tillsammans studera bibliska och historiska texter för att tillsammans förstå "bredden och längden och höjden och djupet". Till det bidrar också studenter och lärare från olika kristna traditioner - något som uppmuntrar historiska reflektioner i det kristna landskapet. Betecknande nog har vi just nu en prästkandidat som skriver uppsats om Luthers tolkning av Jakobsbrevet, inom ämnet bibelvetenskap. Vårt intresse för den kristna historien har också inneburit att vårt högre seminarium, "Teologi och kyrka", haft besök av Joel Halldorf då vi med stort intresse tagit del av hans historiska forskning. Vi har även erbjudit honom möjlighet till publikation i vår skriftserie som innehåller flera kyrkohistoriska arbeten. Helt nyligen anordnade vi också en speciell ekumenisk studiedag kring ämnet spiritualitet med bland annat Peter Halldorf som har rötterna djupt förankrade i den kyrkohistoriska myllan.
Joel Halldorfs debattartikel är ett utmärkt argument för den nystartade Johannes-akademin på Bjärka-Säby, där han är engagerad. Vi ser gärna ett framtida utbyte med denna historiskt inriktade akademi. Är detta något som kan ske inom de samtal som just nu förs på samfundsnivå? Kan Sionförsamlingen i Linköping samverka med de lärcentra som håller på att byggas upp i anslutning till lokala församlingsmiljöer inom vårt nätverk Skandinaviska Akademin för Ledarskap och Teologi (Salt)?
Detta är en debattartikel av en eller flera externa skribenter, som själva svarar för de åsikter som framförs. Dagen värnar en fri och öppen debatt. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Årets medmänniska
Usha Deminger Sandgren.
Foto: Per-Johan Thörn
Foto: Per-Johan Thörn