Ledare
Partiernas grepp om kyrkan försvagas – väljarna sätter klimatet först
Frida Park: Färre nationalister än på mycket länge i kyrkomötet
Ja till skogen, nej till partierna, var väljarnas besked.
Gabriella Bruske/TT
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.
En kyrka har gått till val. Debatterna och kampanjerna är över – för en liten tid. Medan vissa nomineringsgrupper har anledning att fira råder det långt ifrån feststämning i andra. Vi har ett resultat, ett som visar vad samfundets medlemmar ser som viktigt framåt.
De som har störst anledning att fira är Fisk (Fria liberaler i Svenska kyrkan) som lite oväntat fördubblade antalet mandat i kyrkomötet. De gröna vindarna blåste starkt genom kyrkan och nomineringsgrupperna som gjorde klimatet och skogen till sin huvudfråga går framåt.
De gröna i Svenska kyrkan ökade med hela tio mandat, från 8 till 18 och Himmel och jord som länge hängde på den nya gärdsgården, tvåprocentspärren, gick från 1 mandat till 6. Det är tydligt att kyrkans medlemmar satt klimatet högt i årets val. Och rösterna kommer troligen främst från ett av de tre riksdagspartier som envisats med att stanna kvar i trossamfundet: Centerpartiet, men också från Vänstern i Svenska kyrkan.
Hur gick det då för partierna? Inför valet såg det ut som att medlemmarna uppmärksammat att det är svårmotiverat med partier i Svenska kyrkan, som ledarsidan skrivit om tidigare. Den trenden håller i sig. Visserligen verkar Socialdemokratiska arbetarpartiet, partiet med störst muskler och minst förståelse för argumentet att ett parti inte bör styra ett trossamfund, öka något, från 70 mandat till 72. Även om de nog är både glada och lättade är det inget lysande val för partiet: så sent som 2017 hade S 76 mandat.
Men Centerpartiet, vars väljare nog har närmare till att inse värdet av ett samfund fritt från partipolitik, är en av valets förlorare. Nej, någon Anna-Karin Hatt-effekt stod inte att finna för kyrkomötets tredje största grupp (en position de behåller trots tappet). Initialt under söndagskvällen såg Centerpartiet ut att ha gjort ett bra val, eftersom landsbygdsrösterna räknades först, men det ändrades till att C backar med hela sju mandat: från 30 till 23.
Centerpartiet, vars väljare nog har närmare till att inse värdet av ett samfund fritt från partipolitik, är en av valets förlorare.
Även Sverigedemokraterna tappar från omkring 79 000 röster till 52 000 och landar på 16 mandat (minus 3). Slår man ihop de tre riksdagspartiernas resultat backar de från 46,23 procent av rösterna till 42,69. Fortfarande en stor del av kakan, men en kaka Svenska kyrkans väljare verkar vara allt mindre sugna på.
Sverigedemokraternas tapp till strax över 6 % (som mest hade de 9,27 år 2017) ska också ses i ljuset av att tvåprocentspärren uppfyllde ett av sina främsta syften: att hålla Alternativ för Sverige utanför kyrkomötet. Det hjälpte föga att nationalkonservativa Gustav Kasselstrand och hans partikamrater i AfS lyckades skrapa ihop några fler röster än 2021 (från 1,26 till 1,64 %). I kyrkomötet nästa år kommer det finnas färre nationalister än på väldigt länge.
Så långt partierna. Hur gick det då för de andra nomineringsgrupperna? S huvudmotståndare Politiskt obundna i Svenska kyrkan (Posk) backar visserligen något men gör samtidigt sitt andra bästa resultat sedan millennieskiftet och får 45 mandat (minus 2).
Borgerlig kristen samverkan (BKS) ställde upp för första gången och samlade omkring 8 % av rösterna och får 21 mandat. Det ska jämföras med att Borgerligt alternativ (som tillsammans med Kristdemokraterna i Svenska kyrkan numera ingår i BKS) i förra valet skrapade ihop ungefär lika många röster på egen hand. Med tanke på det lysande resultat Fria liberaler i Svenska kyrkan gör beror BKS resultat troligen mindre på ett missnöje med sittande regering och mer på att man inte lyckats med pedagogiken att berätta vilka man är och vad man står för.
På egen hand har Kristdemokraterna (och senare Kristdemokrater i Svenska kyrkan) gått från över 9 % år 2001 till strax över 2 år 2021. Det är nog inte en alltför vild gissning att Frimodig kyrka fått ta del av KD:s tapp. Första gången Frimodig kyrka ställde upp till kyrkomötet, 2005, fick man 7 mandat. 2021 hade man 8 och i år ökar man ytterligare: till 9 mandat.
Öppen kyrka (ÖKA) ökade 3 mandat till 16, samtidigt som Vänstern i Svenska kyrkan (Visk) ser ut att tappa 4 mandat. I röster räknat är Visk:s tapp mycket större än vad ÖKA vuxit och det är rimligt att anta att några av de borttappade vänsterrösterna tillfallit någon av nomineringsgrupperna som hade klimatet som sin huvudfråga.
Så ja, skog och klimat blev en av de viktigaste frågorna i valet. Och glädjande nog även frågan om vad politiska partier har att göra i en kyrka.
