Politiken måste ta ansvar för ungas välbefinnande

I den nyligen publicerade rapporten Hyperidealen från stödorganisationen Tjejzonen kartläggs hur tjejer och killar i åldern 16 till 31 år uppfattar och påverkas av samhällets skönhetsnormer. Statistiken från rapporten är på alla sätt skräckläsning. Hela 92 procent av landets tjejer svarar att de upplever negativ press kopplad till skönhetsideal. Det är en utveckling som måste stoppas.

Psykisk ohälsa har ökat lavinartat de senaste åren och fler unga än någonsin uppger att de mår dåligt. Bland unga kvinnor 18 till 24 år är det en av fem som fått en diagnos kopplad till psykisk ohälsa och av dessa har 13 procent antidepressiva läkemedel utskrivna.

En av de vanligaste diagnoserna kopplad till psykisk ohälsa är ätstörning. I rapporten svarar sju av tio tjejer att den negativa pressen kopplad till utseende kommer från influencers och kändisar. Sociala mediers osunda och retuscherade flöden skapar en verklighet som inte stämmer överens med vad som är realistiskt. Det är på många sätt sorgligt och farligt.

Politiken har en stor roll att spela när det kommer till att motverka psykisk ohälsa genom att bygga upp samhällsfunktioner som tidigt fångar upp. Genom att utbilda personal i skolan och på fritidsaktiviteter ska de vuxna lättare se avvikande beteenden som kan vara uttryck för att personen i fråga mår dåligt.

I Region Stockholm, där Socialdemokraterna styr tillsammans med Miljöpartiet och Centerpartiet med stöd av Vänsterpartiet, ser vi dock det motsatta. Behandlingsformerna för ätstörning har gått från två till en, köerna till bup fortsätter öka och i den senaste upphandlingen av psykiatrisk vård prioriterades pris över kvalitet. Det är en oacceptabel utveckling av den psykiatriska sjukvårdspolitiken i vår huvudstad.

Kristdemokraterna har från nationell nivå satsat miljoner på åtgärder mot psykisk ohälsa och till ätstörningsvården. Vi är också det första partiet som aktivt arbetar för krafttag mot skärmtid i sovrum och klassrum. En studie från England visar att tonåringar med psykisk ohälsa i snitt spenderar 50 minuter mer om dagen på sociala medier än andra ungdomar. Mindre skärmtid är direkt kopplat till välbefinnande och en hälsosam livsstil.

Den psykiska ohälsan och de osunda ideal som bidrar till dess spridning skadar just nu en hel generation. Dessa unga behöver få veta att deras värde inte sitter i det yttre utan i det inre. Och när det krisar ska sjukvården i Stockholm stå rustad med tillgänglighet och valfrihet – det är politikens skyldighet.

”Hon sa: Om du ändå ska dö kan du väl testa om Gud finns”