Ledare
Varför förbjuda välfungerande skolor, Mohamsson?
Esther Flores Sedman: Svårt att förstå Liberalernas linje mot konfessionella skolor
Partiledare Simona Mohamsson (L) vill stänga alla konfessionella friskolor, som nästan uteslutande är kristna. Av de 58 skolorna är två judiska och en muslimsk.
Natanael Gindemo
Det här är en ledare i tidningen Dagen. Ledarsidan är partipolitiskt obunden på kristen grund.
Det hjärtat är fullt av talar munnen. Så det är inte förvånande att stor del av Dagens partiledarintervju med Liberalernas Simona Mohamsson handlar om skolan.
I fyra år har partiet styrt skolpolitiken och utbildningsministern hoppas få fortsätta efter valet. Skolan är en nyckel för ”att låsa upp dörren till Sverige”, säger Mohamsson, nu som integrationsminister.
Just för att hon ansvarar för båda politikområdena, och borde se sambandet, blir partiets avoga inställning mot konfessionella skolor svår att förstå.
Efter intervjun – ledarredaktionen kommenterar
Det L-ledaren efterlyser – trygghet, studiero, fokus på lärande – finns i dag i de flesta av dessa skolor. Det gäller även värderingar, språk, och kultur – ”kartan in i samhället”.
I alla fall om man får tro en ny rapport från Claphaminstitutet som jämför kommunala och konfessionella skolor, där nästan samtliga har kristen inriktning, två är judiska, en är muslimsk.
Ministern har besökt några och konstaterar att flera av de populära skolorna fungerar väl. Ändå ska de avskaffas till år 2030.
Problemet tycks vara rädslan för att skoltiden ska vara ”präglad av religion”. Men så länge skolorna följer Skollagen – som ju förbjuder konfessionella inslag – och vidtar de åtgärder som krävs om Skolinspektionen konstaterar brister, kan Mohamsson komma åt ”oseriösa aktörer”. Men att kollektivt stänga andra välfungerande verksamheter hör inte hemma i en rättsstat. Att tillämpa samma logik på kommunala skolor, eller exempelvis på äldreomsorgen, vore otänkbart.
Enligt Mohamsson är ett förbud inte kontroversiellt i ett sekulärt land. Det stämmer, men det är unikt i Europa. I Sverige går en elev på hundra i kristen skola, jämfört med var femte i Frankrike (som också betonar den sekulära staten) och varannan i Nederländerna och Belgien. FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter ger till och med föräldrar och barn rätt till religiös undervisning i enlighet med deras övertygelse och önskemål.
Men att kollektivt stänga andra välfungerande verksamheter hör inte hemma i en rättsstat. Att tillämpa samma logik på kommunala skolor vore otänkbart.
”Religiösa skolor”, som de ofta felaktigt kallas, sägs öka segregationen och förmedla värderingar i strid med skolans värdegrund. Claphaminstitutets rapport visar dock på det motsatta: i de kristna skolorna går en större andel elever med utländsk bakgrund. Där möts kulturer och religiösa åskådningar. Färre än hälften har kyrkligt aktiva föräldrar och elever med muslimsk, judisk och icke-religiös bakgrund finns i majoriteten av dem. Dessutom presterar eleverna bättre än i kommunala skolor.
Vad är det om inte integration?
