Debatt
Vilka blir kvar i kyrkopolitiken om snart bara Posk duger?
KYRKOVAL 2025. Många av de principiella beslut som fattas inom kyrkopolitiken behöver den ideologiska debatt som vi tar med oss från samhället i stort, skriver Anders Lundberg och Sofija Lazic Pedersen, Visk.
Vi menar att det finns utrymme för en bred teologisk och ideologisk diskussion i Svenska kyrkan, skriver Anders Lundberg och Sofija Lazic Pedersen, Visk. Bilden: Omröstning på kyrkomötet år 2024.
Magnus Aronsson, Privat
Så här i kyrkovalstider fylls sekulära och kyrkliga medier av texter som i ganska hårda ordalag ifrågasätter vem som har rätt att delta i styret av Sveriges största civilsamhällesorganisation: Svenska kyrkan. Huvudmotståndaren mot att politiska partier är engagerade i kyrkans ledning är som regel nomineringsgruppen Posk – Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan – och ordförande Amanda Carlshamre lyfts ofta fram som talesperson för dem som inte vill att kyrkan ska vara knuten till något av de allmänpolitiska partierna.
