Debatt | Extremism
På universitet har jag hört många osanna påståenden om kristna
Helt plötsligt var jag placerad i en box som jag själv inte känner igen mig i, skriver Olivia Moeller i en replik.

Detta är ett debattinlägg som uttrycker författarens egna åsikter. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
För ett tag sedan skrev Jakob Heidbrink, lektor på Göteborgs universitet, en text som ifrågasätter att kristna fundamentalister skulle vara högerextrema. En bra text som lyfter upp ett viktigt ämne. Däremot måste jag erkänna att jag blev positivt överraskad av att Heidbrink arbetar på Göteborgs universitet. Som elev på Göteborgs universitet har jag fått höra många påståenden om kristna som i flera fall inte stämmer.
Jag studerar statsvetenskap, och en dag innan det senaste presidentvalet i USA 2024 hade vi en föreläsning om det potentiella valresultatet. Föreläsningen gick egentligen ut på att vi gick igenom en opinionsundersökning. Forskaren som föreläste för oss nämnde då att "Trumpsupporters", alltså de som röstar på Donald Trump, kan jämföras med Sveriges pingstvänner. Helt plötsligt var jag placerad i en box som jag själv inte känner igen mig i. Vad gör en sådan kommentar med andra människors syn på pingstvänner? Och vad gör en sådan tanke med vårt lands demokrati?
Övriga inlägg i debatten
-
Att vara extrem är att sticka ut från mängden
I Landet Lagom, Sverige, är det automatiskt fel att sticka ut. Det är ett brott mot jantelagen. Min fråga är: Är det normala Sverige något som är värt att anpassa sig efter? skriver Micah Fryxelius i en replik.
-
Är bokstavstroende kristna fundamentalister ”högerextrema”?
Jag tror ganska bestämt att få som använder ordet ”extrem” med något förled vet varför de egentligen använder ordet, annat än för att markera starkt avståndstagande, skriver Jakob Heidbrink.
Däremot funderar jag själv på hur det har kommit till den här punkten, att vuxna universitetselever skulle ha svårt för att förstå att religion kan spela stor roll i en annan människas liv
Ett annat exempel är när vi skulle gå igenom den engelske filosofen John Locke och hans teori kring ett samhällskontrakt. Locke var kristen och vävde in flera kristna värderingar i sin teori, något som läraren behövde ge många minuter av föreläsningen till att förklara. Läraren förklarade att förr i tiden var religionen mer påtaglig i samhället och att det kan vara svårt för vårt sekulariserade samhälle att förstå. Genom sina förklaringar var läraren tydlig och behöll en objektiv hållning till religionens plats i samhället. Däremot funderar jag själv på hur det har kommit till den här punkten, att vuxna universitetselever skulle ha svårt för att förstå att religion kan spela stor roll i en annan människas liv, så till den grad att en stor del av föreläsningen ska gå till att förklara att det faktiskt är möjligt.
Vår tolerans, förståelse och respekt ska vara hög när det gäller vissa grupper i samhället, men för andra spelar det inte så stor roll vad vi säger. Dessa upplevelser har ibland gjort det svårt för mig att som kristen elev ta till mig undervisningen. Men tack vare Heidbrinks text lättades mina bekymmer för universitetet – den visar att det finns andra röster än de jag hittills har fått höra.