Debatt
Det är lärarna som skulle vara mest betjänta av en enhetlig klädsel
KLÄDKOD. Elever, lärarna själva och ibland även föräldrar behöver påminnas om lärarnas ställning som professionella tjänstemän. Skulle inte det vara rätt i tiden? skriver Timoteus Lind i en replik.

Detta är ett debattinlägg som uttrycker författarens egna åsikter. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Mathias Bengtsson, Kristdemokraternas utbildningspolitiska talesperson, menar i en debattartikel i Dagen att fler skolor borde prova att införa skoluniform. Jag tycker att han har helt rätt. Hela poängen med friskolereformen var att skapa ett brett utbud där föräldrarna ska kunna välja skola till sina barn enligt egna preferenser, värderingar och intressen. Bengtsson pekar på forskning kring skoluniform där ett starkt underlag ges för att de gynnar trygghet, samhörighet och respekt, något svensk skola är i så stort behov av.
Att Skolinspektionen över huvud taget har en åsikt om skoluniform är absurt. Är det verkligen deras roll att lägga sig i den typen av detaljfrågor? Skolinspektionen hävdar att ”Hur man klär sig handlar om individens frihet och integritet." Men vad bygger de sin åsikt om att det inte skulle respektera elevernas integritet på? Är det kanske en enskild tjänstemans personliga åsikt eller spekulation? En konsekvens av Skolverkets riktlinjer är att Nordic International School, som tidigare haft skoluniform som en del av sin profil, från och med höstterminen 2025 tvingats sluta med detta då de inte får ha det som en del av skolans ordningsregler.
Det är väldigt allvarligt när myndigheter inte baserar sina beslut på vetenskap och inte heller respekterar att föräldrar är rationella och tänkande individer som kan välja bort en skola som de tror inte passar deras barn. Jag är själv rektor på en av de få gymnasieskolor i Sverige som har haft skoluniform, och kan inte erinra mig en enda elev som blev kränkt av att ha skoluniform. Jag kan däremot vittna om att flertalet elever tvärtom upplevde den som befriande och var väldigt stolta över den.
Linnea Lindquist, biträdande rektor, menar i sin replik att skoluniform inte löser några problem, och att Bengtssons förslag är ett politiskt utspel där debattören satt upp fingret i luften och sett åt vilket håll vindarna blåser.
Gällande huruvida skoluniform bidrar till upplevelsen av trygghet delar inte forskningen hennes åsikt. Att det skulle vara ett typiskt politiskt utspel håller jag inte heller med om. Den politiska vinden blåser över huvud taget inte mot valfrihet med en stor variation av skolor, snarare mot likriktning och detaljstyrning där myndigheter likt socialistiska överhuvud anser sig veta bäst vad barn behöver.
Att Bengtsson har förtroende för att föräldrar känner sina barn bättre än vad staten gör är både intellektuellt och moraliskt nytänkande i dessa dagar.
Att Bengtsson har förtroende för att föräldrar känner sina barn bättre än vad staten gör är både intellektuellt och moraliskt nytänkande i dessa dagar.
Både Lindquist och Bengtsson skriver om uppförande, karaktär, gemensamma normer och moral. Allt detta lyfts kontinuerligt fram som behov i den svenska skolan. Däremot är det inte allena saliggörande med vare sig pedagogiska tankemodeller eller skoluniform, även om det sista har ett egenvärde om föräldrar vill ha det och forskningen dessutom stöttar det. För att läka vår skola krävs konsekvens, transparens och uthållighet i värderingar. Dessa värderingar måste sedan upprätthållas och respekteras av lärare, elever och föräldrar.
Tänk om det bara hade funnits en uppsättning tydliga värderingar som bevisligen skapat goda samhällen, så goda att andra länders medborgare ville fly just dit. Värderingar som byggt välfärd, utveckling och demokrati. Värderingar som är transparenta och tydliga.
Dagens postmoderna värderingar säger att det inte finns något gott eller ont, ingen gemensam sanning för oss att enas kring. Tänk om det i stället fanns en värdegrund som tog itu med sanningen och besvarade frågan om gott och ont, en värdegrund som både vår och hela västvärldens lagstiftning byggts på, som lyfte fram varje människas unika värde och som byggde på kärlek, nåd och rätt.
Många ser nog vart jag är på väg med det här resonemanget. Jag anser att det vi behöver är att återgå till det som en gång byggde det Sverige som vi alla saknar, en värdegrund som tydligt baseras på kristendomen. Den kristna värdegrunden separerar politik och tro, ger individen frihet, visar nåd men står upp för det goda. Den värdegrunden är så robust och generös att till och med de som inte tror på den kan leva och tro fritt i dessa samhällen.
Den kristna värdegrunden erbjuder våra barn hopp, gemenskap, tröst, kärlek och tro på en bättre framtid, i stället för en värdegrund som menar att allt är en meningslös slump, att det inte finns någon mening med någon av oss och att vår vandring här på jorden är helt utan riktning eller mål.
Men tillbaka till det här med skoluniform. Faktum är att jag återigen har funderat på att införa skoluniform, men inte för eleverna. Just i denna tid tror jag faktiskt att det är lärarna som skulle vara mest betjänta av en enhetlig klädsel. Elever, lärarna själva och ibland även föräldrar behöver påminnas om lärarnas ställning som professionella tjänstemän. Skulle inte det vara rätt i tiden?