Debatt
Fler skolor borde prova införa skoluniform
SKOLA. Många yrkesmiljöer, från räddningstjänsten till kontorsjobb, kräver ofta enhetlig klädsel som en självklarhet. Det borde även skolor kunna göra, skriver Mathias Bengtsson, KD.

Detta är ett debattinlägg som uttrycker författarens egna åsikter. Tidningens linje framförs på ledarsidan.
Svensk skola befinner sig i en värderingskris. Alltför många elever brister i respekt för varandra, för lärarna och för skolan som en gemensam plats för lärande. Det yttrar sig i stökiga klassrum, otrygga korridorer och en attityd där ansvar och arbetsro inte längre är självklara.
Skolan som ska vara en plats för bildning har i allt fler fall förvandlats till ett slagfält för status, där de tysta och skötsamma trängs undan av dem som tar mest plats. Om vi inte återupprättar grundläggande respekt i skolan, riskerar vi att stå med en skolmiljö där frånvaron av moral gör att bara de högljudda vinner.
Det behövs en rad åtgärder för att återupprätta studiero och trygghet. En av dem är att skolor bör ha rätt att införa skoluniform. Skoluniform signalerar att skolan är en arbetsplats med gemensamma spelregler. Det stärker känslan av tillhörighet, minskar ytliga statusmarkörer och flyttar fokus från kläder till kunskap.
Skolor måste fortsätta att ha möjlighet att införa skoluniform. Det handlar om att bygga en skolmiljö där alla elever möts på lika villkor. I ett klassrum där alla bär samma kläder blir det mindre intressant vem som har den dyraste jackan eller det trendigaste märket. Grupptryck, social jämförelse och mobbning minskar när yttre attribut tonas ned.
Om en skola, kommunal eller fristående, vill signalera ordning, fokus och gemenskap genom enhetlig klädsel, bör det välkomnas.
Det finns forskning som stödjer detta. En studie från University of Nevada visar att skoluniform ökade elevernas känsla av trygghet och tillhörighet. Forskare i Texas Southern University pekar på hur enhetlig klädsel leder till färre disciplinära åtgärder och ökad närvaro. I bland annat Japan, Australien och Storbritannien används skoluniform för att stärka disciplin och gemenskap.
I dag kan huvudmän införa skolklädsel så länge den inte är obligatorisk. Vi har dock sett exempel där Skolinspektionen ifrågasatt skolor som försökt införa gemensam klädpolicy, då inspektionen menar att det inte ”respekterar elevers personliga integritet och individuella uttryck”. Det har lett till att skolor nu tar bort sina skoluniformer, trots att man anser att det har ökat sammanhållningen och minskat mobbingen.
Inspektionens utlåtande väcker ett flertal frågetecken. Är det bara genom kläder man själv – eller sina föräldrar - har valt som man kan ge uttryck för sin individualitet? Och är den rättigheten verkligen viktigare än att minska mobbingen?
Om en skola, kommunal eller fristående, vill signalera ordning, fokus och gemenskap genom enhetlig klädsel, bör det välkomnas.
Många yrkesmiljöer, från räddningstjänsten till kontorsjobb, kräver ofta enhetlig klädsel som en självklarhet. Det borde även skolor kunna göra. Enhetlig klädsel sätter en tydlig ton i skolmiljön om att vi är här för att lära, inte för att visa upp oss. Det stärker känslan av att skolan är något man är stolt över och en gemenskap man vill tillhöra.
Självklart är skoluniform inte hela lösningen på skolans ordningsproblem. Vi kristdemokrater driver också på för att stärka rektorernas och lärarnas ledarskap och befogenheter. Det behövs fler vuxna i skolan, mindre undervisningsgrupper och även föräldrarna behöver ta ett större ansvar. Men skoluniform kan vara ett konkret verktyg bland flera för att skapa struktur, minska stress och motverka sociala klyftor i klassrummet.
Därför finns det all anledning för fler skolor i Sverige att pröva införa skoluniform.