Debatt | KLÄDKOD

Jag ser gärna att fler skolor i Sverige inför skoluniform

När stöket och otryggheten får fäste i korridorer och klassrum behöver det mötas med både tydliga konsekvenser, och en fast värdegrund. För sanningen är att svensk skola befinner sig i en värderingskris, skriver Mathias Bengtsson, KD, i en slutreplik.

Ingen åtgärd löser problemen ensam. Men tillsammans kan de göra skillnad. Kristdemokraterna menar att även skoluniform kan ha en positiv effekt, skriver Mathias Bengtsson, KD.
Publicerad Senast uppdaterad

Detta är ett debattinlägg som uttrycker författarens egna åsikter. Tidningens linje framförs på ledarsidan.

När jag i slutet av augusti skrev om att fler skolor borde prova att införa skoluniform fick jag snabbt två svar från skolledare. Först biträdande rektor Linnea Lindquist, som menar att uniformer kan vara bra men inte löser allt. Sedan rektor och skolchef Timoteus Lind som lyfte behovet av gemensamma värderingar i skolan.

Även om de båda rektorerna skriver utifrån något olika inriktningar är de överens om det positiva bidrag som skoluniformer skulle kunna ha i svensk skola. Detta stämmer också väl överens med mina erfarenheter från studiebesök på skolor runt om i landet, där skolpersonal ofta ställer sig positiva till tanken med skoluniform.

Samtidigt kom så sent som i somras besked från en skolkedja att de nu frångår gemensam klädsel, efter att Skolinspektionen menat att det funnits otydligheter kring reglerna. Att elever uttrycker att skoluniform ger samma start för alla och att ingen blir dömd på grund av vad de har på sig, tar inspektionen inte hänsyn till.

För att svensk skola ska nå så långt som möjligt bör de skolor som vill ha möjlighet att införa skoluniform. Skolinspektionens linje, att skolor ska respektera elevers personliga integritet och individuella uttryck, väcker mer frågor än svar. Naturligtvis ska elevers integritet och uttryck respekteras, men likaså är de positiva delarna med skoluniform tydliga från de skolor som infört det. Minskade sociala jämförelser mellan elever, ökad samhörighet och en tryggare skolmiljö. Därutöver nämner skolorna att uniformen varit viktig för att minska mobbningen.

För varje regelbrott som inte följs upp, byggs en känsla av hopplöshet hos både elever och personal.

Att som elev kunna välja en skola där det finns skoluniform kan ge många mervärden. Sådant som samhörighet, trygghet och respekt, som rektor Lind lyfter upp, är viktigt. Samtidigt som det också signalerar enighet, vilket biträdande rektor Lindquist är inne på.

Det är uppenbart att båda skribenterna har erfarenheter och kunskap som är viktiga för svensk skola. De tillför var för sig viktiga perspektiv till debatten. Lindquist betonar att uniform inte räcker, utan att ännu fler disciplinära åtgärder behövs (som mest långtgående exempel nämns den brittiska skolan Michaela Community School, som ger kvarsittning om en elev tittar ut genom fönstret vid en genomgång). Rektor Lind understryker hur viktigt det är med goda värderingar som måste upprätthållas och respekteras av lärare, elever och föräldrar.

Jag tror båda har rätt i mycket. När stöket och otryggheten får fäste i korridorer och klassrum behöver det mötas med både tydliga konsekvenser, och en fast värdegrund. För sanningen är att svensk skola befinner sig i en värderingskris. Vuxnas auktoritet har urholkats, gränser har suddats ut och elever respekterar i för liten grad varandra och sina lärare.

Utan en gemensam grundläggande etik skapas ett samhälle där den starke styr och den svage lider. För varje elev som stör, finns en annan som inte får arbetsro. För varje kränkning finns en elev som får allt svårare att gå till skolan nästa dag. För varje regelbrott som inte följs upp, byggs en känsla av hopplöshet hos både elever och personal. De elever som vill lära, som försöker göra rätt för sig, blir i det här läget också tysta förlorare.

Skolan behöver bygga på den kristna värdegrund som byggt vårt samhälle starkt, med normer som alla människors unika och okränkbara värde och solidaritet med utsatta. Skolan har ett ansvar att förankra denna värdegrund hos eleverna genom att omsätta de etiska principerna i praktisk handling, i arbetet mot mobbning och stök.

Den stora otryggheten som många elever upplever kräver samtidigt konkreta åtgärder på skolorna. Regeringen stärker nu lärare och rektorers befogenheter, samtidigt som vi satsar på speciallärare och fler särskilda undervisningsgrupper. Det behöver vara tydligt att läraren bestämmer i klassrummet, men varje elev ska också bli sedd och hörd utifrån sina förutsättningar.

Ingen åtgärd löser problemen ensam. Men tillsammans kan de göra skillnad. Kristdemokraterna menar att även skoluniform kan ha en positiv effekt.

En enhetlig klädsel visar tydligt att vi är här för att lära, inte för att visa upp oss. Det behöver svensk skola mer av, för ökad trygghet, studiero, tillhörighet och gemenskap. Jag ser gärna att fler skolor i Sverige inför det.