Debatt

Svenska kyrkan behöver bli det den är tänkt att vara – helig, inte politiserad

KYRKOVALET 2025. Kyrkan ska naturligtvis möta varje människa med respekt och värdighet. Men den måste samtidigt vara tydlig med sin identitet och sin grund i den kristna tron, skriver Daniel Engström, SDSK.

Habo kyrka i sommarljus. Infälld bild på debattören Daniel Engström, SDSK.
Kyrkan borde markera mot de hatbrott som riktas mot kyrkor och kristna även här i Sverige, skriver Daniel Engström, SDSK. Bilden: Habo kyrka
Publicerad

Detta är ett debattinlägg som uttrycker författarens egna åsikter. Tidningens linje framförs på ledarsidan.

Svenska kyrkan har en unik ställning i vårt samhälle. Den är inte bara en religiös gemenskap, utan också en del av vårt gemensamma kulturarv. Men i dag ser vi en oroande utveckling där kyrkan i allt högre grad används som plattform för politiska ställningstaganden och aktivism. Det riskerar att försvaga förtroendet för kyrkan och fjärma den från sitt egentliga uppdrag.

Kyrkans främsta uppgift måste vara att stå stadigt i den kristna tron och att finnas där för människor i vardag och högtid, i dop, vigslar, begravningar och i tider av sorg och glädje. När kyrkan i stället väljer att engagera sig i politiska rörelser eller ta ensidiga ställningstaganden i komplexa internationella konflikter, går den utanför sitt kärnuppdrag.

Vi menar att Svenska kyrkan behöver tydligare gränser. Det innebär att samarbeten med organisationer som har kopplingar till islamism eller odemokratiska rörelser måste upphöra. Kyrkan ska inte riskera att legitimera krafter som motarbetar demokratiska värden eller som vill sprida ideologier som står i direkt motsats till kristna traditioner.

Det innebär också att kyrkan behöver vara mer återhållsam med samarbeten där det politiska budskapet dominerar över det kristna. När kyrkan blir en arena för radikal klimataktivism, könsidentitetspolitik eller andra dagsaktuella ideologier, försvagas dess trovärdighet som samlande kraft. Kyrkan måste vara en plats för alla, oavsett politisk hemvist.

Det innebär att samarbeten med organisationer som har kopplingar till islamism eller odemokratiska rörelser måste upphöra.

Samtidigt finns det viktiga frågor där kyrkan borde vara mycket tydligare. En sådan är att stå upp för förföljda kristna i världen, som i dag är en av de mest utsatta religiösa grupperna globalt. En annan är att markera mot de hatbrott som riktas mot kyrkor och kristna även här i Sverige. Där finns ett ansvar att vara en stark röst, både i ord och handling.

Kyrkan ska naturligtvis möta varje människa med respekt och värdighet. Men den måste samtidigt vara tydlig med sin identitet och sin grund i den kristna tron. Den får inte bli otydlig i sin strävan att anpassa sig efter politiska trender eller kompromissa med krafter som inte delar våra värderingar.

Svenska kyrkan behöver åter bli det den är tänkt att vara: en levande kyrka som förmedlar tro, hopp och gemenskap. Helig, inte politiserad.