Vad skulle du göra om du fick ta två timmar av varje arbetsdag att förfoga över fritt? Vad skulle du då lägga din tid på? Kanske skulle du få tid att ta den där dagliga skogspromenaden som du ofta tänker på men som du sällan hinner med, stämma möte med en saknad vän eller följa med barnen på upptäcktsfärd i den färgsprakande skapelsen.
Det är värt att fundera över vad vi vill prioritera i våra liv. Vi värderar i dag jobb och karriär högt, men frågan är om vi lever på ett sätt som värdesätter oss själva, naturen och varandra. Ett sätt att öka omsorgen om planeten och människorna som bor på den är att minska arbetstiden.
Både människor och natur behöver vila. Detta är någonting som Gud instiftar redan i skapelseberättelsen när Gud vilar tillsammans med sin skapelse på den sjunde dagen. Och kanske går människornas och naturens vila hand i hand, för när vi drar ner på tempot kan våra ögon öppnas för vad vi har framför oss. Människor arbetar i dag till den grad att de går in i väggen och bränner ut sig. Den stressrelaterade ohälsan ökar och 2019 var över 30 000 personer sjukskrivna för utmattningssyndrom i Sverige.
Vi åker på soliga utlandsresor för att få vila – men tänk om den enkla vardagen kan få bli vilsam?
— Sandra Edin, Annelie Anderberg och Maria Engelbrektsson
Vi behöver omvärdera vad som anses vara eftersträvansvärt och fundera över vad som är viktigt på riktigt. Det är nämligen så att vi lurar oss själva om vi tror att vi kan konsumera oss lyckliga. Vi köper dyra prylar som vi inte har tid för att använda och ny teknik vi kan stoltsera med. Sedan åker vi på soliga utlandsresor för att få vila – men tänk om den enkla vardagen kan få bli vilsam? Tänk om vi kan leva lite långsammare, lite stillsammare och lite mer närvarande?
På 1930-talet förutspådde den engelske nationalekonomen John Maynard Keynes att hans barnbarn, tack vare den tekniska utvecklingen, inte skulle behöva arbeta mer än några timmar varje dag för att få sina behov tillgodosedda. Trots att vi sedan dess sett en teknisk revolution som troligen överträffat allt Keynes kunde föreställa sig har det inte lett till minskad arbetstid. Hur kommer det sig?
[ Dagens ledarredaktion: Tid för det som betyder mest ]
Jo, därför att vi har byggt ett samhällsekonomiskt system som räknar vinst i pengar, snarare än i värden som hälsa och välmående för planeten och alla dess invånare. Så länge vi fortsätter mäta framgång i ökad BNP, det vill säga att vi fortsätter öka antalet producerade varor och tjänster, kommer effektiviteten från de tekniska framstegen att användas till att producera fler varor med bibehållen arbetstid, snarare än att minska arbetstiden med bibehållen vinst.
Det är nu över 50 år sedan vi införde 40 timmars arbetsvecka i Sverige. Sedan dess har vår BNP mer än fördubblats, medan den upplevda lyckan inte har förbättrats alls.
— Sandra Edin, Annelie Anderberg och Maria Engelbrektsson
Men tänk om vi kunde skapa ett samhällssystem som räknar vinst i fler värden än enbart i pengar. Som rent vatten, stärkta matjordar, levande skogar och ökad tillit mellan människor. Då skulle det snarare vara rimligt att använda den tekniska innovationen till att förkorta arbetstiden och ge människor möjlighet att bidra till världen på andra sätt än enbart ekonomiskt.
Det är nu över 50 år sedan vi införde 40 timmars arbetsvecka i Sverige. Sedan dess har vår BNP mer än fördubblats, medan den upplevda lyckan inte har förbättrats alls. Med tanke på de utmaningar vi nu står inför, med klimatkris och eskalerande oroligheter i världen, bör det vara läge att använda den ekonomiska vinsten till att i stället förkorta arbetstiden för människor. I dag är det svårt att gå ner i tid, inte bara för dem som inte har råd med deltid, utan även därför att deltidstjänster anses problematiska. Man bör förkorta arbetsveckan för alla, men även införa rätt till deltid för den som vill och har möjlighet.
[ Vårt liv blir ett vittnesbörd när vi avstår från egen vinning ]
I miljörörelsen pratar man ofta om omställning, men utmaningen vi står inför kräver kanske mer än så. Advokaten i miljörätt, Gus Speth, menar att det inte är vetenskapliga framsteg som krävs för att lösa den planetära kris vi befinner oss i, utan en andlig och kulturell transformation.
Som kristna har vi ett ord för det, nämligen omvändelse: En djupgående förändring som leder till att vi viker av från den vårdslösa väg vi går på för att slå in på den väg som vittnar om Guds värden. Vad händer om den världsvida kyrkan tar uppgiften på allvar att upprätthålla Guds shalom i skapelsen, sprida doften av Guds rike och förkunna evangelium för hela skapelsen? Vi skulle då forma en ny kultur, en varsamhetens kultur, som minskar trycket på jorden och på alla som bor på den. Varsamhet om varandra och varsamhet om hela skapelsen – det är att spegla Skaparens omsorg.
Så två timmar mer om dagen till att se varandra, njuta av årstiderna, ta en kopp kaffe i lugn och ro, spela ett spel med barnen eller lägga sig på soffan för att läsa en god bok. Två timmar mer till att påta i jorden, vara volontär eller delta i en spännande studiecirkel. Två timmar mer till att utforska vad det är att vara människa och del av den här fantastiska skapelsen. Vad väntar vi på?
