På söndag är det Mors dag - alla mammors dag. Under pågående EU-valkampanj finns det anledning att uppmärksamma Europas alla mammor. Ännu viktigare är det dock att uppmärksamma bristen på mammor. I många delar av Europa blir det nämligen allt mindre attraktivt att vara mamma.

Kvinnor i Europa vill arbeta och göra karriär och föder därför färre barn. I många av EU:s medlemsländer är det omöjligt att kombinera yrkesliv och föräldraskap. Barnafödandet minskar därför trots att många kvinnor säger att de skulle vilja ha barn om det vore praktiskt möjligt att förena föräldraskapet med ett yrkesliv.

Att många kvinnor väljer bort barn på grund av att det är omöjligt att förena med arbete är olyckligt. För att lösa problematiken och skapa valmöjlighet krävs det politiska förändringar i Europa.

Trenden inom EU är just nu att ställa allt högre krav på pappors delaktighet i föräldraskapet och att bygga ut barnomsorgen. Det är en positiv utveckling som sker i flera europeiska länder, men långt ifrån alla. Studier visar att det föds minst barn i de europeiska länder som har mest konservativa värderingar när det gäller kvinnors och mäns stereotypa föräldraroller.

I många av EU:s medlemsstater måste man betala mellan 4 000 och 6 000 kronor per barn i månaden i förskoleavgifter. De flesta föräldrar inser att marginaleffekterna medför att det inte är lönsamt att arbeta om man får barn. Det är uppenbart att möjligheten till en billigare och mer utvecklad barnomsorg är nödvändig om nativiteten ska öka.

Om födelsetalen ska kunna höjas med bibehållen sysselsättning krävs radikala förändringar. Det måste bli möjligt att få ihop ett livspussel där kvinnor kan få barn och samtidigt förbli ekonomiskt oberoende. Kvinnor måste kunna utvecklas i sin yrkesroll och dela hushållsarbete och familjeansvar lika med männen.

Männen måste också kunna ta detta ansvar utan att diskrimineras på sin arbetsplats. Utifrån den europeiska kontexten har Sverige en viktig roll att spela när det handlar om att utveckla lagstiftning och attitydarbete kopplat till arbetsmarknad och föräldraskap.

Familjepolitiken faller inte under EU:s beslutsområden, men unionen har genom ett flertal direktiv, till exempel om kvinnors jämställdhet med män, vidtagit åtgärder som är viktiga för att förena familjeliv och arbetsliv.

Europaparlamentet har slagit fast att familjepolitiken måste skapa förutsättningar för föräldrarna att tillbringa mer tid tillsammans med sina barn. En jämnare fördelning mellan förvärvsarbete och vård av eget barn medför inte bara förbättrad kontakt mellan förälder och barn utan ger också positiva effekter på familjebildning och familjestabilitet.

Europas demografiska kris innebär att den åldrande befolkningen och de minskande födelsetalen ger en allt mindre yrkesarbetande andel av befolkningen, vilket påverkar tillväxten, pensionssystemen och arbetslivet. Utifrån detta perspektiv är det nödvändigt att kvinnors sysselsättningsgrad i Europa ökar. Attityder till jämställdhet och kvinnors deltagande i arbetslivet är på så vis inte bara en demokrati- och rättvisefråga, utan också viktigt för en framtida ekonomisk tillväxt.

Kristdemokratiska kvinnoförbundet arbetar för en ansvarsfull och verklighetsförankrad familjepolitik och vi anser att det ska finnas goda möjligheter till föräldraledighet och barnomsorg i hela EU-området. Vi tror att det skulle bidra till att fler européer kan förverkliga sina drömmar om att bilda familj.